Nyheter

Tillbaka

Naomi Klein – en enögd guru i de blindas rike

08.06.10

Själv säger hon att det är ovanligt med demonstrationer när hon före­läser, men när globaliseringskritikern Naomi Klein besökte Södra Teatern i Stockholm häromdagen stod det faktiskt en liten samling utanför.

De var där för att dela ut ”motboken” Allt om Naomi Kleins nakenchock (Voltaire Publishing), i vilken liberale författaren Johan Norberg noga går igenom alla (många) felaktigheter i Kleins Chockdoktrinen, medan Boris Benulic, redaktör för kulturmagasinet Voltaire, dissekerar vänsterns förmåga att ana konspirationer bakom varje hörn.

I torsdags intervjuades Klein i P1 Morgon. Hon ägnade ingen lång stund åt att bemöta den kritik hon fått. Däremot filosoferade hon kring de där demonstranterna.

– Sverige verkar ha de mest fanatiska Friedmanvännerna i världen, sade hon. Det kräver en särskild sorts extremism för att vara nyliberal i Sverige.

Därefter slog Klein fast att ”socialdemokratin är grunden till att Friedmaniterna är så starka i Sverige. I USA behöver man inte demonstrera för nyliberalism, den finns ju redan där.”

Jo, det ligger nog en hel del i den analysen. Mest intressant är dock Kleins ordval. Den som lusläser och falsifierar hennes bok är ”fanatisk”. Den som inte bekänner sig till socialdemokratin ägnar sig åt ”en särskild sorts extremism”. Hon verkar inte vara något fan av takhöjd, Klein.

Klein säger att hon inte vill se sig som en vänsterns guru. Det som är viktigt är att hon stärker människor och ger dem verktyg att tolka världen.

– De flesta brev jag får är från människor som säger att de läser dagstidningen annorlunda nu, att de ser mönster de inte såg förut, de ser samband de inte brukat se.

Jovars, nog ser Kleins efterföljare samband lite varstans. Men är de verklighetsförankrade? Hennes försvarare här hemma använder ju ungefär samma grepp som hon själv. Ingen tar tag i kritiken, men desto fler tar itu med kritikerna. På Dagens Arena (3/6) hävdar Per Wirtén att Klein delvis kritiseras för att hon är kvinna, men nyanserar sig modigt genom att konstatera att: ”Norbergs kritik träffar säkert rätt i några fall”. Trots detta konkluderar Wirtén att ”Kleins bedrift inte är myllret av detaljer, men att hon binder samman en rad politiska händelser”.

Debatten dansar ringdans. Om det är belagt att Klein förvanskar citat och organiserar om skeenden och årtal för att de ska passa hennes tes, hur kan det då vara en bedrift att lägga pussel med sådana bitar?

Gudskelov är inte allt mörker på vänsterkanten. Socialdemokraten Lars-Olof Pettersson har nyligen kritiserat Klein och globaliseringsskräcken i s-tidskriften Tiden (2/08). Pettersson föredrar hårda fakta framför ”samband”.

Han gillar när medellivslängden fördubblas och barnadödligheten går ner. Han förstår kort sagt vilket enormt värde det har för människan att vi kommunicerar, forskar och handlar med varandra. I P1 slår han huvudet på spiken.

– Jag tycker att hon leder väns­tern in i en återvändsgränd. Det är bara i de blindas rike som en så enögd debattör som Naomi Klein kan bli en guru.